Plötsligt var det 25:e igen...
Tänk om man kunde få sånt där klippkort på räkningarna. Betala elva - få tolfte på köpet! Antingen en fri månad om året per räkning då, eller helt enkelt en (gärna hyran) gratis per månad om man har tolv stycken olika.
Lika bra att ringa Reinfeldt på en gång.
Undrar vad han gör såhär dags en semesternatt i juni?
(Ser en rödrosig Fredrik i tofflor och vit morgonrock sittandes på badkarskanten med champagne i ena handen och jordgubbe i andra. Hans ben är korsade och ryggen rak när han talar till sin spegelbild. Han övar på sina stockholms-R. Alldeles sådär mjuka vill han ha dem. "Rrrremoladsås till rrrräkorrrrna, tack". Han sträcker nonchalant på nacken och viftar med högerarmen sådär som han brukar. Visar sitt mest charmerande, sneda leende. Fast det använder han ju sig aldrig av i verkligheten. Bara såhär hemma till vardags. Utåt skola han aldrig visa annat än allvar. Glädje kunde orsaka så mycket förvirring. Så var det sagt. En gång hade de fått betala dyrt till en enveten fotograf som sa sig ha fångat honom på bild i ett roat ögonblick. Men det gick, lyckosamt nog, snabbt att tysta ner innan någon större skada var gjord.
Utanför badrumsdörren hörs ett rop och Fredrik rycks ur sina tankar. Hade han dagdrömt nu igen? Klockan var över midnatt så det var väl strax dags att krypa i säng. Kanske en sängfösare till när han ändå var igång. Han hade ju redan meddelat henne, sekreteraren, om att han tagit ut semester igen. Vad var det nu hon hette?)
Aningen onödig utsvävning där ja. Förlåt. Sånt som händer...
