Bara på gamla dar..

Det är kusligt när man mer än en gång, kommer på sig själv att i smyg göra ingenting. Man lever liksom i tron att man är en vanlig, social varelse i mänsklig version. Tills man plötsligt, som ett slag i ansiktet, blir varse om att så inte alltid är fallet.

Det kan vara en ensam grå vardag, lik alla andra, som hoppfullt livas upp av sällskaplig förfrågan om sammanstrålning. (Tjohoo!)
Men som helt kallt avböjs. Varför?!? Det kom ju som julklapp mitt i sommarn! Det var ju ljuset i mörkret! Kakan till kaffet. Ändå står man där tillbaka i det grå, omgiven av vardagsrutinerna som långsamt tycks kväva en till döds, och har tackat nej. För att man ska vara hemma. Hemma och göra ingenting.

Till en början kommer man snabbt över det och förtränger händelsen av ren chock.

Men när man står med vidöppet hjärta, älskar allt man ser, kramar sina fina människor runt omkring, när livet ta mig fan leker och allt känns fantastiskt - och man bestämmer sig för att....ja..GÅ HEM. Utan förvarning. Utan anledning. Då vet man att det hänt igen. Och då är man livrädd.

Där hittar man sig själv ensam, förvirrad, men framför allt - helt upptagen med ingenting. Igen. Och när det för tredje, fjärde och femte gången inträffar, har man helt tappat greppet och nästan vant sig.
Man är fast i en otroligt realistisk fantasivärld full av absolut ingenting.

Dagen efter dagen

När begäret är på den nivån att man köper två 100 g chokladkakor istället för en, för att kunna möla en på vägen hem och sedan äta den andra när man kommit hem, som om den första aldrig funnits. Och som om en HEL chokladkaka inte är en big deal. Jämfört med 2. Då är man inne i dimman. Hej sockerfylla! Now rock my world..

Söndagssång(sinsikt)

I would dooo aaaanything for love, but I won't do THAT.......and that...and that....and that.

...

And that.

Nära-döden-upplevelse

Det var mörkt. Det var motorväg. Det var i bil. Plötsligt syntes något stort komma smygande över framrutan. Tänk Independence day. Alla tittade upp mot himlen. Kvinnorna skrek och männen laddade bössorna. Snabbt som attan sköljde det stora, mörka över staden och det blev svart.....................och där ångrade man lite att man inte borstat bort det där snötäcket från taket ändå. Så jobbigt är det inte. Men så jädrans störigt moment i hela den här köra-bil-på-vintern-grejen.

Tankebajs

Jag har haft perfekt. Det intresserar mig inte längre.

Vad hände där..?

Helt från ingenstans kommer gammelgamla Morrongänget med Ingmar, Peter och Linda tillbaka till Mix Megapol. De
lämnade ju för ett par år sedan för ett annat program och frekvens. Tommyshow från eftermiddagen tog över morgonen och de ROCKAR fete! Nu tvingas de alltså tillbaka till eftermiddagen och då blir det ju katastrof eftersom de tok-krockar med Christer i p3. Hur i helvete ska det här lösas?? Vad hände där?

En bar i göteborg..eller bar och bar..ett hak i Göteborg blev rånat förra veckan. Två gånger. På samma kväll. TVÅ gånger?! Där kan man undra vad som hände. Glömde de något? Vad säger man andra gången de kommer med massa strumpbyxor över fejjorna och de liksom redan har alla pengar? "Ehm..tar'u kort??" ..?

Mikrofonkåt med September går som smör i solsken på alla krogar och radioapparater. Och just som hon är på toppen och alla skakar rumpa vid blotta tanken på truddelutten, så gör hon en version på engelska? Hela låten är ett enda stort antiklimax. Vaaaad.....hände där??

Charley Sheen.......?!?

När man efter ett helt liv av sötälskande plötsligt inser att man inte längre gillar den ljusa chokladen i Polly-påsen. Utan den fd så fruktade mörka. Då undrar man...vad fan hände där???

Rakt ut i det fria

En gång lutade min vän sig fram mot mig och bekände någonting. Hennes blick var bestämd och rösten lite låg. Det var mitt i ett samtal. Hon sa "..och ibland betalar jag till och med in räkningarna den 24:e, bara för att vara på den riktigt säkra sidan."
Sådant erkännande. Så naket. Bara rakt ut i luften liksom. Jag tyckte det var fantastiskt och tog emot det som om det vore en skål av porslin. Varsamt sparade jag den för att ta fram vid varje månadsslut och beskåda med värme. Och massa kärlek.

Handbollen kan visst vara användbar

Råkar man vinna något samtidigt som en vän förlorar kan man tänka på..handboll. Entusiasmen och hela humöret neutraliseras genast och vännen slipper lida genom åsynen av eventuell segerdans med mera.

Är man i fas att bli far och ungen, när den äntligen behagar att titta ut, är av okänd hudfärg - ja, då kan man tänka på handboll. Lite som gröt i hjärnan. Tuggar och tuggar men kommer egentligen ingen vart och det kan ju vara skönt att stimulera utan resultat en stund, med tanke på omständigheterna.

Vill man absolut inte gå på en andra dejt med herr freakin'-gorgeous-av-karibisk-härkomst-just-uppstigen-ur-havet-med-surfbrädan-under-arm-undrandes-om-du-skulle-kunna-tänka-dig-ett-kvällsdopp-i-solnedgången av någon anledning - säg att du ska titta på handboll.

Och är du som jag, lite känslig när det kommer till vårdslöshet med slem och andedräkter av främmande medmänniskor, så kan du blunda och koncentrera dig på - ja just det - handboll, när de står alldeles för tätt vid din sida.

Favvometaforen

"Att skaffa barn är som att tatuera sig i ansiktet. Man måste vara tok-säker på att det är det man vill."


Tvätttips

När du ska tvättfajtas med dina grannar - det vill säga slänga ut deras blöta kläder ur maskinerna på golvet - efter att du insett att de jävlarna tagit din tid, och sedan springa din väg snabbt som fan för att slippa ta det face to face (oskriven lag grannar emellan), då ska du INTE glömma det alldeles nyligen uthämtade paketet från posten adresserat till dig, på bänken i tvättstugan.

Jag repeterar: INTE glömma...

Tråktisdag

Note to self: var inte ironisk i samtal med chefen.

Det säger ju sig självt, det kan inte sluta bra.

Det händer väl alla?!

Det är jobbigt att oroa sig över sig själv. Därför gör man ju inte det. Inte ens när man stannar upp i vardagsgeggan och tänker "Är bokstaven H den där med två pinnar och en bro i mitten?".
Speciellt inte då, skulle jag vilja säga. Då är allt som det ska, tror jag.

En gång en dag i en månad på ett år.

Du vet det där kraset som hörs och känns, när man biter igenom skinnet på en prinskorv? Så jävla gött.

Det fantastiska


Hör du?? Hör du det fantastiska?!?



Oj, vad fantastiskt.

Fantastiska gubbar

När färska jordgubbar är så goda att man vill gråta. Då är det bra grejer.

Och så var vi här igen...

Dagens mål: torra majskex, halv påse potatischips (gammal), hel påse micropop.


Thank god it's snart 25:e...

Sann lycka

Spotify i teven säger jag bara. I TEVEN! Halleluja.

Veckans (månadens/årets) övertygelse

Just som man kliver på spårvagnen, sätter sig till rätta och tänker "kanske är jag färdig med Götet", hoppar en liten kille i 11-års åldern glatt fram från ingenstans och börjar spela dragspel. En ännu yngre kille stämmer in med marackas.
Jag ler och tar tillbaka vad jag yttrat i tanken.

Det händer ingen annan stans.

Helgens insikt

Det måste varit en singel som kom på det där med hemkörning på pizzeriorna.




Skulle kunna tänka mig ett bakfylleförhållande. Endast för det där man liksom inte har möjlighet att genomföra själv, i detta kraftigt handikappade tillstånd.

Huvudräkning

8 dagar kvar till semester.

40 dagar kvar till dödens död. Det vill säga semesterns ändpunkt. Och evighetens evighetsarbetes början.

Tidigare inlägg
RSS 2.0