ciSsan

Det syns att han känner sig vilsen och lite rädd. Han tittar för det mesta bara rakt fram mot kylskåpsdörren i väntan på någon ostsugen. Men i smyg sveper han över omgivningen med sån där osäker flackande blick. Vad i helsike gör jag här? tänker han. INGEN jag känner! fortsätter han och sneglar på rismjölken intill. Rismjölken verkar ha varit här ett tag. Han snackar avslappnat med palsternackorna från våningen under. De halvätna nötterna verkar hålla sig för sig själva i dörren och kokosfettet pratar förvirrat med sig själv och undrar varför han fått flytta in i kylen helt utan förvarning(varför göör dom på detta viset?).

Plötsligt öppnas kylskåpsdörren och in kommer en hand. Är det mig? Är det mig hon letar efter?? TA MIIG! HÄÄÄÄR ÄR JAG!!! skriker den utsökta osten. Hon hör osten, tittar på honom och ler. Men tar ut rismjölken. Innan hon stänger säger hon till osten med len röst: Jag saknar dig.

Efter en tid går det sakta upp för osten vad hon menat med de där orden. Aldrig någonsin skulle han få komma ut och visa henne vad han går för. Hur välsmakande och underbar han faktiskt var.

Men någonstans där inne i hans milda, gräddiga hjärta förstår han hur mkt han måste betyda för henne. Hon har tagit honom hit till hennes hem. Inte för att hon ska äta honom - för hon tål honom inte - utan för att hon älskar honom.

_____________________________________________________________________

Resultat av basallergi - frisk kropp, skev mentalhealth.